Pamela inspirerar och motiverar

Vid 2018 års Rosa-Bandet-lopp stod tusentals kvinnor redo att möta de sista 10 kilometerna på Lidingöloppets välkuperade bana. Framför dem på Grönsta gärde stod en kvinna i cowboyhatt lika redo att trycka iväg startskottet. Rosa-Bandet-loppet vill inspirera men också sprida kunskap om hur varje individ genom hälsosamma levnadsvanor kan minska risken för cancer. Vi möter därför Pamela Andersson Alselind – kvinnan med cowboyhatten som 2012 drabbades av en hjärntumör. För Lidingöloppet berättar Pamela om sin resa från den dag då hennes kropp, under en löptur började att skaka. Hon förlorade sin känsel och inom kort även talet. Hon berättar också om hur rörelse ute i naturen har påverkat henne fysiskt men också mentalt samtidigt som hon genomgick sin cytostatikabehandling. Idag är Pamela ambassadör för Cancerfonden, vilket för henne är ett sätt att ge tillbaka till de som stod vid hennes sida under livets tuffaste period.

-Att idag kunna ge andra människor hopp och bidra med kunskap utifrån det jag själv har gått igenom, betyder väldigt mycket, säger Pamela.

3 juli 2012 var Pamela ute och sprang tillsammans med en vän på Kungsholmen i Stockholm när hon upplevde en onaturlig känsla i huvudet. De hann inte mer än att sätta sig ned på en av parkbänkarna i området innan Pamela började att skaka okontrollerat på höger sida av kroppen och progressivt försvann också känseln.

-När jag väl kom till St Görans sjukhus hade jag tappat talet och kunde i princip inte gå. Kort därefter förlorade jag medvetandet i ett grovt epileptiskt anfall, berättar Pamela.

Oddsen för att överleva var låga och hon fick 5 år att leva. Beroende på var en hjärntumör sitter påverkar den det mesta av kroppens funktion. En vecka efter att hon fått besked om sin hjärntumör berättade läkarna att de aldrig skulle kunna operera bort den helt och hållet. Just hjärntumörer, är relativt ovanligt. Det kan drabba personer i alla åldrar, men är vanligast bland personer över 60 år, enligt cancerfonden.se

Hopplösheten föll som tårar ner för kinderna, men det livsavgörande val hon i samma stund tog – ger hennes liv än idag hopp och mening. Det Pamela gjorde, var att ringa upp sin personliga tränare, tillika nuvarande man Christer Skog och sa: “Jag vill att du hjälper mig att träna upp mig så att jag blir så stark som det bara går. ”

Efter 4 år var tumören mirakulöst borta. Läkarna upplevde att hon hade en otrolig förmåga att stå emot cellgifterna vilket till stor del berodde på att Pamela varit fysiskt aktiv.

-Jag har aldrig varit så stark i vuxen ålder som när jag åkte in på första operationen. För mig betydde det otroligt, otroligt mycket att veta att jag hade gjort exakt allt som stod i min makt för att påverka min situation. Jag satte mig aldrig ner för att vänta på att någon annan skulle göra något åt det. Jag satte mig aldrig ner för att vänta på döden. Även om livet blir väldigt mycket jobbigare när man vet att man inte är jagad av en motståndare eller konkurrent, utan av döden, säger Pamela.

Från att ha varit handbollsspelare på elitnivå arbetar Pamela sedan 2012 på Topphälsa som krönikör och med att utveckla träningsresor. Hon har en gedigen journalistisk bakgrund på lokaltidningar som Dagens Nyheter, Expressen och har tillbringat ett par frilansande år som utrikeskorrespondent i New York och London. Hon har också suttit med i SVT:s sportpanel under 13 år och varit programledare för Idrottsgalan på SVT:s webb. I hela hennes liv har journalistiken och möjligheten att påverka stått i centrum. Handboll och även skidor har varit det som hon har älskat när det har kommit till idrott. Att nu igen, välja rörelse och medveten mentalt närvaro gjorde att hon orkade vara glad och höll livet i behåll. Träningen var lågintensiv, vilket innebar att hon heller aldrig blev skadad eller sjuk. Hon gav naturen sin tid, sitt fokus och byggde upp sitt välmående och styrka när hon satte fot efter fot över sten, kvistar förbi trädtoppar, stammar och naturlig grönska.

-Det ger mig mycket mentalt när jag är väljer att vara ute, gå i skogen och andas frisk luft, menar Pamela.

Idag lever hon med risken att tumören kommer tillbaka, men är tydlig med att hon också har valt att inte fokusera på det hon inte kan påverka.

-Varje gång jag skall in på röntgen och se om det fortfarande är tomt i hjärnan – då tillåter jag mig själv att vara orolig och lågmäld, berättar Pamela och fortsätter:

-Det mentala perspektivet handlar om att lägga energi på det man kan påverka. Att försöka titta framåt. Om jag inte kan påverka en situation så försöker jag släppa den tanken trots att det kan vara jobbigt. Innan man går vidare behöver man också kunna acceptera vad som har hänt. I en sån här situation vill alla leva. Det finns ingen som är glad över en tumör och säger ”Vad bra, jag ville ändå dö”

Pamela är tydlig i sina ord och berättar vikten av att man sedan måste göra en plan och be om hjälp, vilket kan vara svårt när man är sjuk då man kanske inte har ett nätverk av personer som alltid finns där även när livet är tufft.

Alla kanske inte är helt vana att välja sig själva och lita på vad som är rätt för en själv, men det gjorde Pamela. Hon valde att sätta sig själv i rörelse. Att bygga sig stark. Och tro på kraften som fysiskt aktivitet kan skapa för varje individs välmående.

Totalt samlades över 700 000 kronor in till Cancerfonden och svensk cancerforskning genom TCS Lidingöloppshelgen 2018. Pamela Andersson Alselind har skrivit två böcker om sin resa med och mot cancern; “Jag skall inte dö idag” och “Två hål i huvudet och ett mirakel” – om träningen, tankarna, sömnen och att hantera sin cancer. 29 September 2019 går Rosa Bandet-loppet av stapeln. Anmäl dig nu – till  årets viktigaste lopp.